Arkiv för No tears for queers

No Tears for Queers

Posted in Androgynitet trans och queer, Litteratur, Reflektioner, Scen, Sexualitet with tags , , , , on mars 24, 2010 by Bobbi

Förra veckan var jag och såg teaterföreställningen No Tears for Queers, Riksteaterns och Regionteater Västs pjäs som bygger på boken med samma namn av Johan Hilton. I båda skildras tre hatbrott mot homosexuella: mordet på Matthew Shepard i Laramie 1998, mordet på Johan Petersson i Katrineholm 2002 och mordet på Josef Ben Meddour i Göteborg 1997.

I boken tittas det ingående på förövarna och på de mekanismer som kan ligga bakom den här typen av brott: En manlighet som definieras av maktutövning och där en stor del av kommunikationen sker genom våld och syftar till att skilja riktiga män från kärringar och bögar.

Detta ligger också till grund för teaterpjäsen, men här tappades en del av fokuseringen på gärningsmännen och hamnade i stället på brotten i sig – fullt förståeligt när dessa ska beskrivas begripligt på kort tid – men jag saknade inblicken i psykologin hos förövarna och i settingen kring morden, eftersom det är denna som skapar en tydligare bild av varför hatbrotten sker.

De korta dramatiserade sekvenser som belyste ”manlighet” (av den typ jag beskrev ovan) var det bästa i pjäsen och för min del hade de gärna fått ta större plats, på bekostnad av den mer dokumentära skildningen av brotten.

Det är förstås svårt att göra om en lång reportagebok till dramatik, och i slutändan är det viktigare att det görs, för att på så sätt nå ut till fler, än att det görs helt perfekt.

Annonser

Fotbollsbögar

Posted in Androgynitet trans och queer, Reflektioner, Sexualitet, Skrivet with tags , , on september 28, 2009 by Bobbi

Tinahåkan Jönsson och Camilla Kempe från RFSL skrev ett intressant debattinlägg i gårdagens Sydsvenskan om fotbollsvärldens bristande arbete med hbt-frågor och de värderingar som frodas inom en kultur som många ungdomar fostras i. Detta med anledning av att fotbollsföreningar i sydvästra Skåne inbjöds att delta i ett samtal om frågorna, efter att Mårten Svedbergs pjäs Fotbollsbögen visats på Regnbågsfestivalen. Inte en enda förening dök upp.

Artikelförfattarna skriver att det inte finns någon öppet homosexuell (manlig) elitfotbollsspelare i hela Europa.

Jag tycker det är lite komiskt att sätta detta i relation till den footie slash som det finns ganska gott om på communities som t ex LiveJournal. Där handlar det om framför allt unga tjejer som skriver om sina fotbollshjältar i sexuella situationer – med varandra. Där är minsann varenda fotbollsspelare av rang gay!

Slash-historierna uppstår ofta ur scener som utspelas i samband med matcherna, där spelarna är fysiskt nära varandra. Detta är ju trots allt tillåtet på plan – och är kanske också medverkande till att skapa det tabu som finns kring sport och manlig homosexualitet: Man ”måste veta”, när man kramar om sin medspelare, ligger i en hög på marken etc. att det inte finns några sexuella undertoner i situationen.
Detta påminner lite om den tes som Johan Hilton framför i No Tears for Queers, att en knivskarp skiljelinje dras upp – ibland med våld – mellan den sorts manlig vänskap som är okej, och den som går över gränsen.

Inom kulturen skapar tabut tystnad. Utanför den kan den bidra till uttryck som footie slash. Mycket har skrivits om slash (t ex Tanja Suhininas intressanta artikel här) och om drivkraften hos dem som skapar. Tycker själv att det ibland – utöver att det handlar om sex förstås, vilket ju kan vara ett självändamål – verkar handla om att göra det hårda och traditionellt manliga mjukare. Men jag vet inte.

Slash-berättelserna hjälper nog tyvärr inte någon inom fotbollsvärlden att komma ut, men de är uppfriskande som kontrast.

Själv gav jag mig på att skriva min egen variant av footie slash för nåt år sen, ganska mild i jämförelse med dem som finns på LiveJournal. (Och egentligen ingen ”riktig” slash eftersom jag inte skriver vem den handlar om. Det får man gissa.) Följ länken om du vill läsa den.
Men obs! Den är ganska fånig! 🙂

Läs mer