Archive for the Spel Category

Fantasi IRL

Posted in Fantasi och lek, Radio, Spel, Subkulturer, Transcenders with tags , , on augusti 5, 2010 by Bobbi

Intervju med Kjell-Åke ”Choken” Lundblad

När Kjell-Åke ”Choken” Lundblad kommer emot mig inne på caféet och tar av de stora svarta solglasögonen ser jag bara blodrött och svart. Inget av ögonvitan syns, bara en kolsvart ögonglob med en mörkröd iris, och så pupillen mitt i som ett hål.
Det tar tid att vänja sig vid att se in i linserna: vanliga ögon ger en annan sorts respons. Eller är det bara som det känns?


Choken på WGT

Linserna hänger med från lajv-världen och i den har Choken varit av och till sen 1992. Från början kom han med för att han kände dem som arrangerade lajven. ”Men då var det mer som en avancerad version av röda/vita rosen. Typ: Ni letar efter en sten… och alla har sina olika anledningar till varför ni vill ha stenen! Go!”
Sedan dess har både kvalitetsnivån på lajven och ambitionsnivån höjts. Choken har haft olika roller i en uppsjö av olika sorters lajv, till exempel: gycklare, äventyrare, manlig häxa, alvstridsmunk, spion, utbygdsjägare, köpman – i medeltida fantasylajv; skeppsläkare i ett skräck/piratlajv; maffiamedlem/syndikatagent för ett multinationellt företag med tvivelaktiga affärer, sjökapten (smugglare/pirat) – i sk vampyrlajv. För att nämna några!


Anton Grip – skeppsläkare

Ett lajv kan vara allt från någon dag till en vecka. Jag frågar om man i så fall är i karaktären hela tiden, och han svarar. ”En gång var jag på ett lajv som varade i en vecka, och när det slutade kom jag på att jag inte tänkt en enda privat tanke på hela tiden.”
Den gången var det skönt som flykt från en just då trasslig privat situation.

Det är olika svårt att sätta sig in i rollen man har på lajvet. Någon gång var det riktigt svårt, berättar Choken, karaktären ville inte komma till liv riktigt. Andra gånger går det mer av sig själv; karaktären passar en och kommer naturligt.

Enligt Choken finns det tre orsaker att lajva:
– Förberedelserna innan
– Själva upplevelsen
– Berättelserna som uppstår efteråt

Alla dessa är lika viktiga; upplevelsen av lajvet är alltså inte bara den tid man befinner sig där. Att berättelserna om det som hänt på lajvet är viktiga framstår klart och tydligt när jag hör Choken berätta. Det verkar finnas hur mycket som helst att ösa ur. Många av berättelserna handlar om hur verkligheten och fantasin krockar, att man inte alltid vet vad som är vad, eller om dråpliga situationer som uppstår i mötet mellan fantasi och verklighet.

Choken berättar om ett tillfälle när de var i en källare och brandlarmet gick. En person från lajvet var tvungen att gå upp och prata med vakterna som kom dit för att kolla upp det hela. Personen var själv klädd som en vakt, från en helt annan värld, med uniform med emblem och vapen i hölster. Mötet med de verkliga vakterna blev minst sagt underligt.

Ibland kan det även bli svårt att avgöra om saker som sker i relationer på lajvet händer mellan verkliga personer – ”på riktigt” – eller uppstår mellan deltagarnas rollkaraktärer.  Choken berättar om en tjej och en kille som hela tiden gnabbades. Tjejen hade en blåtira som såg väldigt verklig ut, och det tog att tag att avgöra hur mycket allvar som låg bakom deras gräl. Inget alls, visade det sig – grälandet var en del av relationen mallan karaktärerna, och hade inte något med de verkliga personerna bakom rollerna att göra.

Hur verkligt blir det, frågar jag, och Choken svarar:
”Det finns alltid en distans. Ibland blir man väldigt uppe i situationen, och reagerar på den nästan som om den vore verklig, men det finns alltid en distans.”


Zombie Walk i Malmö

Den fråga som intresserar mig mest är hur lajvandet påverkar en i den vanliga världen. Sätter det spår, som påverkar ens identitet?
”Det är berikande. Man sätter sig i situationer som man annars inte skulle hamna i”, säger Choken.

Så verkar det vara. Minnena från ett lajv är verkliga minnen som man bär med sig i en verklig värld. Vad som nu kan räknas som verkligt…
För att göra en oerhört fånig parafras på The Melvins fina textrad: ”I’m just as beautiful as your light allows”;

”I’m just as real as your lajv allows!”

Idag handlade P3 Kultur om intressanta former av lajvrollspel, där utsuddningen av gränser mellan fiktivt och verkligt används för att t ex undersöka ett tema. Det verkar bli allt vanligare att lajvrollspel används i konstprojekt, eller politiska projekt, för att undersöka en frågeställning, belysa samhälleliga fenomen etc. Jag tycker det är mycket spännande! P3 Kulturs sida, med möjlighet att lyssna på programmet, här!

Gränslandet

Posted in Fantasi och lek, Festival, Klubb och dans, Konstiga saker, Platser, Skapande, Spel, Subkulturer with tags , , , , , , , on maj 10, 2010 by Bobbi

Gränslandet /The Borderland är en virtuell nation, en plats som är till för att få dig att uppfylla dina drömmar. De vilda drömmarna, de som du tror kanske inte kan uppfyllas i den verkliga världen.


Gränslandet 2011 –  bild av Anders Holmer

Du kan bli medborgare i Gränslandet, genom att svara på tre frågor:

Vem är jag?
Du kan vara vem du vill. Dig själv, den du egentligen är eller vill vara, eller  någon helt annan. Du kan vara flera personer om du vill.

Vad gör jag?
I Gränslandet har du en roll av något slag. Vilken är din? Det kan vara som ett yrke eller någon annan sorts roll.

Vad vill jag?
Du har också en önskan, något du vill genomföra i Gränslandet. En dröm eller en vision. Jordnära eller högtflygande.

När du hittat din karaktär, din roll och vision och svarat på frågorna får du ditt pass till Gränslandet och kan börja iscensätta dina drömmar genom små utflykter i verkligheten. Du kan koppla dig till andra medborgare i Gränslandet för att genomföra dessa exkursioner. Du kan efterfråga vad du behöver och ta del i andras projekt.

Gränslandet kommer att manifesteras under en festival på Ravlundafältet på Österlen, sommaren 2011. Många av medborgarnas drömmar kommer att iscensättas och uppfyllas där.

Jag var på ett infomöte om Gränslandet förra veckan. Gissa om tankeverksamheten satte igång! Jag älskar tanken på en plats som ger en möjligheten att lyfta sig över sin normala tillvaro, som lägger ett lager över den och ger en tillåtelse att utöka sin möjlighetsrymd.

Vad jag tänkte att jag skulle vara? Jag funderade på att vara någon sorts präst. Som predikar dans. Och genomför dansrelaterade riter, där människor klär sig i underbart färgglada klädedräkter. Haha. Jag drömde om att göra Ravlundafältet till Ravelunda. Såg framför mig en massa små underliga hyddor, tält, trädkojor, lanternor, och så hörde jag musik såklart och såg en massa folk som dansade.
Undrar om nån vill vara med och genomflöra det?
(Jag ska bara ta tag i det där med att bli medborgare osv). 😮

Gränslandet har börjat byggas på http://theborderland.ning.com/


Gränslandet 2011 –  bild av Anders Holmer