Archive for the Fantasi och lek Category

Pride, happiness… and zombies!

Posted in Androgynitet trans och queer, Fantasi och lek, Festival, Subkulturer with tags , , , on augusti 22, 2010 by Bobbi

Så var det då dags för Queer Zombie Pride i gårdagens prideparad i Köpenhamn. Jag och Kri kom ganska tidigt och trampade runt Frederiksbergs Rådhusplats i jakt på några som såg ut som potentiella zombies. Till slut hittade vi ett litet gäng som vi sällade oss till, och efter en stund åkte burkarna med makeup fram.


Twoface Makeup and Murder bjöd på smink.


Handpåläggning av Thomas.


Det smakade sådär.


Såhär snygga blev vi!


Sedan mötte vi upp med de två fabulösa drag queens som vi skulle gå tillsammans med. Och så var det dags för parad!


Queer Zombie Pride!


Andra glada Pride-deltagare. All you need is love!

… Zombien används ofta som en metafor för det utanförstående, och det är märkligt hur det att spela zombie faktiskt får en att känna sig just sådan. Men i det långa loppet var det väldigt svårt att inte ryckas med av den glada stämningen, så vi tog små avbrott från zombiens känslolösa uttryck och dansade till Grease-låtar, när det blev allt för svårt att stå emot glädjen!

Fler bilder från Prideparaden finns här
och Sydsvenskan skriver om CPH Pride här

Annonser

Fantasi IRL

Posted in Fantasi och lek, Radio, Spel, Subkulturer, Transcenders with tags , , on augusti 5, 2010 by Bobbi

Intervju med Kjell-Åke ”Choken” Lundblad

När Kjell-Åke ”Choken” Lundblad kommer emot mig inne på caféet och tar av de stora svarta solglasögonen ser jag bara blodrött och svart. Inget av ögonvitan syns, bara en kolsvart ögonglob med en mörkröd iris, och så pupillen mitt i som ett hål.
Det tar tid att vänja sig vid att se in i linserna: vanliga ögon ger en annan sorts respons. Eller är det bara som det känns?


Choken på WGT

Linserna hänger med från lajv-världen och i den har Choken varit av och till sen 1992. Från början kom han med för att han kände dem som arrangerade lajven. ”Men då var det mer som en avancerad version av röda/vita rosen. Typ: Ni letar efter en sten… och alla har sina olika anledningar till varför ni vill ha stenen! Go!”
Sedan dess har både kvalitetsnivån på lajven och ambitionsnivån höjts. Choken har haft olika roller i en uppsjö av olika sorters lajv, till exempel: gycklare, äventyrare, manlig häxa, alvstridsmunk, spion, utbygdsjägare, köpman – i medeltida fantasylajv; skeppsläkare i ett skräck/piratlajv; maffiamedlem/syndikatagent för ett multinationellt företag med tvivelaktiga affärer, sjökapten (smugglare/pirat) – i sk vampyrlajv. För att nämna några!


Anton Grip – skeppsläkare

Ett lajv kan vara allt från någon dag till en vecka. Jag frågar om man i så fall är i karaktären hela tiden, och han svarar. ”En gång var jag på ett lajv som varade i en vecka, och när det slutade kom jag på att jag inte tänkt en enda privat tanke på hela tiden.”
Den gången var det skönt som flykt från en just då trasslig privat situation.

Det är olika svårt att sätta sig in i rollen man har på lajvet. Någon gång var det riktigt svårt, berättar Choken, karaktären ville inte komma till liv riktigt. Andra gånger går det mer av sig själv; karaktären passar en och kommer naturligt.

Enligt Choken finns det tre orsaker att lajva:
– Förberedelserna innan
– Själva upplevelsen
– Berättelserna som uppstår efteråt

Alla dessa är lika viktiga; upplevelsen av lajvet är alltså inte bara den tid man befinner sig där. Att berättelserna om det som hänt på lajvet är viktiga framstår klart och tydligt när jag hör Choken berätta. Det verkar finnas hur mycket som helst att ösa ur. Många av berättelserna handlar om hur verkligheten och fantasin krockar, att man inte alltid vet vad som är vad, eller om dråpliga situationer som uppstår i mötet mellan fantasi och verklighet.

Choken berättar om ett tillfälle när de var i en källare och brandlarmet gick. En person från lajvet var tvungen att gå upp och prata med vakterna som kom dit för att kolla upp det hela. Personen var själv klädd som en vakt, från en helt annan värld, med uniform med emblem och vapen i hölster. Mötet med de verkliga vakterna blev minst sagt underligt.

Ibland kan det även bli svårt att avgöra om saker som sker i relationer på lajvet händer mellan verkliga personer – ”på riktigt” – eller uppstår mellan deltagarnas rollkaraktärer.  Choken berättar om en tjej och en kille som hela tiden gnabbades. Tjejen hade en blåtira som såg väldigt verklig ut, och det tog att tag att avgöra hur mycket allvar som låg bakom deras gräl. Inget alls, visade det sig – grälandet var en del av relationen mallan karaktärerna, och hade inte något med de verkliga personerna bakom rollerna att göra.

Hur verkligt blir det, frågar jag, och Choken svarar:
”Det finns alltid en distans. Ibland blir man väldigt uppe i situationen, och reagerar på den nästan som om den vore verklig, men det finns alltid en distans.”


Zombie Walk i Malmö

Den fråga som intresserar mig mest är hur lajvandet påverkar en i den vanliga världen. Sätter det spår, som påverkar ens identitet?
”Det är berikande. Man sätter sig i situationer som man annars inte skulle hamna i”, säger Choken.

Så verkar det vara. Minnena från ett lajv är verkliga minnen som man bär med sig i en verklig värld. Vad som nu kan räknas som verkligt…
För att göra en oerhört fånig parafras på The Melvins fina textrad: ”I’m just as beautiful as your light allows”;

”I’m just as real as your lajv allows!”

Idag handlade P3 Kultur om intressanta former av lajvrollspel, där utsuddningen av gränser mellan fiktivt och verkligt används för att t ex undersöka ett tema. Det verkar bli allt vanligare att lajvrollspel används i konstprojekt, eller politiska projekt, för att undersöka en frågeställning, belysa samhälleliga fenomen etc. Jag tycker det är mycket spännande! P3 Kulturs sida, med möjlighet att lyssna på programmet, här!

Gränslandet

Posted in Fantasi och lek, Festival, Klubb och dans, Konstiga saker, Platser, Skapande, Spel, Subkulturer with tags , , , , , , , on maj 10, 2010 by Bobbi

Gränslandet /The Borderland är en virtuell nation, en plats som är till för att få dig att uppfylla dina drömmar. De vilda drömmarna, de som du tror kanske inte kan uppfyllas i den verkliga världen.


Gränslandet 2011 –  bild av Anders Holmer

Du kan bli medborgare i Gränslandet, genom att svara på tre frågor:

Vem är jag?
Du kan vara vem du vill. Dig själv, den du egentligen är eller vill vara, eller  någon helt annan. Du kan vara flera personer om du vill.

Vad gör jag?
I Gränslandet har du en roll av något slag. Vilken är din? Det kan vara som ett yrke eller någon annan sorts roll.

Vad vill jag?
Du har också en önskan, något du vill genomföra i Gränslandet. En dröm eller en vision. Jordnära eller högtflygande.

När du hittat din karaktär, din roll och vision och svarat på frågorna får du ditt pass till Gränslandet och kan börja iscensätta dina drömmar genom små utflykter i verkligheten. Du kan koppla dig till andra medborgare i Gränslandet för att genomföra dessa exkursioner. Du kan efterfråga vad du behöver och ta del i andras projekt.

Gränslandet kommer att manifesteras under en festival på Ravlundafältet på Österlen, sommaren 2011. Många av medborgarnas drömmar kommer att iscensättas och uppfyllas där.

Jag var på ett infomöte om Gränslandet förra veckan. Gissa om tankeverksamheten satte igång! Jag älskar tanken på en plats som ger en möjligheten att lyfta sig över sin normala tillvaro, som lägger ett lager över den och ger en tillåtelse att utöka sin möjlighetsrymd.

Vad jag tänkte att jag skulle vara? Jag funderade på att vara någon sorts präst. Som predikar dans. Och genomför dansrelaterade riter, där människor klär sig i underbart färgglada klädedräkter. Haha. Jag drömde om att göra Ravlundafältet till Ravelunda. Såg framför mig en massa små underliga hyddor, tält, trädkojor, lanternor, och så hörde jag musik såklart och såg en massa folk som dansade.
Undrar om nån vill vara med och genomflöra det?
(Jag ska bara ta tag i det där med att bli medborgare osv). 😮

Gränslandet har börjat byggas på http://theborderland.ning.com/


Gränslandet 2011 –  bild av Anders Holmer

Snillen innoverar

Posted in Fantasi och lek, Idéer, Konstiga saker with tags , on februari 24, 2010 by Bobbi

Apropå wearable computing som jag tog upp igår hade vi ett samtal på lunchen om just såna grejer. Det  inleddes med att jag nämnde att vännen som intervjuade mig beskrev ett experiment som handlade om att avläsa och spegla rädsla hos en människa. Detta i form av en krage som när personen blev rädd fälldes upp, precis som hos vissa ödlor.

Jag: Men man kan ju fråga sig hur vettigt det är egentligen… hur kul är det att folk ser att man är jätterädd?
Den glada: Ja… till exempel om man går ensam i en park på natten!
Den överraskande entreprenören: Ja men det skulle ju kunna vara piggar som fälldes ut som ett försvar! Katsching!


Som på Wolverine!

Någon annan berättade om en idé som handlade om att hindra demonstranter från att bli våldsamma, genom att de bär en dräkt som när aggressionen blommar ut blåses upp till en boll, så att den arge inte kan göra annat än att studsa runt – samtidigt som den inte heller kan göras illa av någon annan.

Jag: Fast det kan ju bli ganska farligt om en massa folk blåses upp till bollar samtidigt.. då kanske man kan bli ihjälklämd!
Den överraskande entreprenören: Ja men det är ju då man ska ha de där piggarna! Katsching!

(Ser framför mig en massa folk som blåses upp till bollar, studsar runt, och sen flyger iväg sådär som ballonger gör när det blir ett hål! Demonstrationer kommer att bli en ganska annorlunda företeelse i framtiden.. eller?)

Sen kom vi in på att det fanns forskning kring bärbara devices som skulle kunna hjälpa ilskna människor med impulskontroll, genom att också reagera på aggression.. till exempel för att avstyra någon från att misshandla sin partner.

Jag: Men vad behövs egentligen för att få någon att avbryta en sån impuls? Elstötar? Eller räcker det med ett ljud eller en lampa?
Den överraskande entreprenören: Man skulle ju kunna låta partnern ha jättestarka magneter på sig, och så när den aggressiva får spel så slås ett magnetfält på som repellerar dem från varandra!

Haha. Yay för att verkligheten blir mer som X-Men!

Screwed up eyes and screwed down hairdo

Posted in Dagbok, Fantasi och lek, Musik, Platser with tags , , , , , on januari 23, 2010 by Bobbi

Nästa lördag ska jag på fest med Ziggy Stardust-tema.. det blir en svår nöt att knäcka vad gäller klädning!

Vad är Ziggy Stardust? Rött. Mönstrat. Slimmat. Platå. Det sistnämnda kan jag kanske aspirera på, men inte röda, glansiga tyvärr.
Inatt drömde jag att jag var i en affär som hade världens konstigaste och underbaraste kläder. Det var lite som Shock fast med mycket skummare design på allting, särskilt skorna. Jag tänkte: ”Shit vad coolt. Men undrar om de säljer nånting…” Eftersom de flesta saker såg ut som nåt som nog inte skulle fungera så bra att ha på sig i praktiken.
Synd att det inte var på riktigt.

Tror jag ska gå till Emmaus på Kirseberg idag och kolla lite. Tycker det är den bästa second hand-affären för kläder i stan (fast jag vet att det finns många som jag aldrig varit på också). I alla fall, jag hittar nästan alltid nåt på Emmaus. Som går att sy om, om inte annat.
Jag och mamma brukade gå dit redan innan jag flyttade till Malmö, för hon bodde ganska nära… och nu är det ett lagom promenadavstånd från där jag bor idag.

En fin dag idag som förtjänar att ackompanjeras av VNV.

Kojor väcker minnen av en värld där allt är möjligt

Posted in Fantasi och lek, Konst, Utställning with tags , , , , , , on november 13, 2009 by Bobbi

Igår var jag på vernissaget till Hemmabygge – en utställning bestående av ett gäng kojor uppförda på plats på Stapelbädden av glada kojbyggare, aka olika konstnärsgrupper, under ca en vecka.

Kristallen 2
Inifrån Kristallen-koja

”Kojor, lekstugor, ödehus i skogen, övergivna elcentraler eller kanske en klippskreva så djup att man kunde gömma sig i den. Barndomen är ofta fylld av alternativa och hemliga rum där man själv fick bestämma reglerna och där man fick inreda och utforma precis så som man själv ville ha det. De allra flesta kan säkert beskriva ett eller flera sådana här rum, och minnen från hur man lekte där så att tiden försvann. Hur såg era rum ut? Vart fanns de någonstans? Vad representerar de för er idag? Hur skulle er koja se ut om ni fick möjlighet att bygga en idag?”
– Ur inbjudan till Hemmabygge

Detta var bakgrunden till utställningen, och vernissaget lockade massor av folk. Kanske för att alla kan återkalla minnena av den magi som kunde uppstå i leken. Resultatet blev allt från mysiga krypin med uppstoppade djur och biovisning (här hade behövts luftkonditionering för det luktade lite, ja, uppstoppat) till studsbollsrum och mörka gångar att krypa igenom med skräckblandad förtjusning.

Kristallen1
Kristallen

NycklarMest stämningsfullt var Kristallens psykedeliska landskap, men jag fastnade för den karta som föreställde en kyrka full av hemliga och mysiga rum, med mystiska nycklar som skulle kunna öppna stängda luckor på väggen, av Hanna Nilsson och Sofia Østerhus från Byggstudio. Kartan gav ledtrådar till vilken nyckel som hörde till vilken lucka. Den innehöll allt som barndomens lekar kunde göra när de var som bäst: ett helt fiktivt landskap, som trots att det kom från ens egen fantasi var fullt av överraskningar. Det påminner mig om när jag och min bror med en bok om Hundertwasser i händerna sökte igenom vårt hus i jakt på en skatt som skulle finnas i kartans mitt.

Hundertwasser
Hundertwasser-skattkarta

På en låst koja fanns en lapp: ”Öppnas klockan 20”, och många samlades i spänd förväntan inför paketöppningen. Det var kanske inte så förvånande att Vit Päls dök upp när kojan vecklades ut, eftersom det stod i inbjudan att de skulle spela. Men de passade bra i dockhusmiljö.

Utställningen pågår till den 21/11.

Zombies intog stan

Posted in Fantasi och lek, Flash Mobs, Subkulturer with tags on november 7, 2009 by Bobbi

Idag var det zombie walk i Malmö. Ca 50 stycken vältrade sig genom stan till allmän beskådan och förfäran/förundran/beundran. Bäst var när zombies spred sig över hela Triangeln. Att åka rulltrappa med odöda är nåt speciellt.

Zombie Walk

Zombie Walk

ZombieWalk2

Zombie Walk

Zombie Walk

Mina bilder blev väldigt suddiga eftersom min kamera inte är så bra och jag gick samtidigt som jag fotade, men fina bilder finns på Sydsvenskan!