Bara till låns

Det var ju ganska givet att jag skulle falla för honom.
Han kunde lika gärna ha varit en karaktär i någon av mina berättelser.

Det var inte så länge sedan vi låg där i hans säng och jag tittade på honom, präntade in bilden; den långa svarta luggen, piercingen i läppen, de neonfärgade armbanden, de mörkblå ögonen… och jag minns att jag tänkte: Tänk att jag är här. Med honom.
För han var bara så vacker.

Samtidigt slår det mig att jag gjorde så just för att jag nånstans visste att jag bara hade honom till låns.

”- Vad innebär att vara ‘tam’?
– Det är en konst som är nästan bortglömd, sade räven. Det betyder ‘att fästa sig vid någon’…
– Fästa sig vid någon?
– Ja, visst, sade räven. Än så länge är du bara en liten pojke för mig, lik hundratusentals andra små pojkar. Och jag behöver dig inte. Och du behöver inte mig heller. För dig är jag ingenting annat än en räv lik hundratusentals andra rävar. Men om du tämjer mig, så kommer vi att behöva varandra. Jag kommer att vara den ende i världen för dig…”

Ur ”Lille Prinsen” av Antoine de Saint-Exupéry

Alla låter sig inte tämjas, har jag lärt mig nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: