Föränderligt

Tog en paus från psytrancen med Muses Uprising. Eftersom jag är en extrem musikperiodare blir musik ofta väldigt tydlgt kopplad till olika tidsperioder. I höstas var det mycket Muse.

Det är bara lite mer än ett halvår sen, men det känns så mycket längre sen. Allt är så annorlunda. Jag kan inte rikigt sätta fingret på hur, det bara känns så. Tiden går så fort. Livet går så fort, jag hinner inte med, saker ändrar sig så snabbt att jag inte känner igen mig. Själv.

Eller jo. Det gör jag väl, nånstans. Men. Ibland känns det som att livet är en oformlig blob som bara ändrar sig medan jag fåfängt försöker fånga den, hålla den mellan händerna.

Hör på Matt Bellamys röst och känner liksom doften av hur jag kände mig i höstas, vad jag tänkte på, vad jag arbetade med, intresserade mig för. Det är borta. Men finns kvar ändå.

Underligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: