Kom ihåg

Uh. Oh.
Ibland är det som att livet ger en lite mer än vad man kan hantera. Smörgåstårta till frukost och gräddtårta till efterrätt… liksom.

Det är jobb och roliga projekt och resor och fester och människor och allt bara står och hoppar omkring mig.
Inget att klaga över egentligen, om det vore så att jag kunde hindra min hjärna från att skena.

Kanske har det med det jag skrev om här att göra. Att det är svårt att låta saker bara vara som de är. Något verkar få mig att känna att jag hela tiden med tankens kraft måste kunna kontrollera situationen. Vilket förstås inte går. Och resulterar i att en del av mig bara vill gnälla:
Snälla, snälla, skicka livet i lagom portioner!
Inte för mycket på en gång.
Annars kan min hjärna börja brinna.

”Skynda, inte stressa!” säger Kid.
Stress är bannlyst i hans värld. ”För det mesta hinner man ju ändå.”
Mm. Men det är ju inte sakerna i sig som stressar utan tankarna på dem.
Jag vet att jag tjatar om det här, men var finns av-knappen på hjärnan… eller åtminstone en som saktar ner farten?

Jaja. Jag blev just bjuden på kaffe av Sockersaken. Livet är fint ju! Skriver upp det på kom ihåg-listan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: